blogg

Kara varlden
Vi lever fortfarande.
Rockhampton var inget att rekomendera den 27dec, allt var stangt. Nu ar vi i Agnes Water/1770, det enda stallet langs ostkusten vi kommit overens om att vi verkligen inte behovde stanna pa. Tur att vi gjorde det, skont stalle. Vi har levt nagra dagar i lyx dvs kopt mat ute och haft ett eget stalle, inte backpackerhostel. Nu ar vi dock tillbaka till normal niva men det kanns ocksa skont, bra stamning dar vi bor. Varken internet eller telefonreception har vi, det ar lite surt men ja vi har det bra, ska precis hyra surfbrada for forsta gangen idag och leka lite i havet, sen lovades det stor fest i en miljonvilla pa kullen med DJ och allt plus BBQ som forfest. Kan bli en bra start pa nya aret. Ha det! /Emilia

Hej där hemma. Idag är det min tur att skriva inlägg så here we go:

Efter en drygt två timmars lång bussresa utropade plötsligt busschaffören i högtalarna "Mackay city!", lite förundrade tittade vi oss omkring och såg till vår förskräckelse en ganska grå, ödelagd väg och en bensinmack. Ska vi verkligen av här tänkte vi, men jo, det skulle vi tydligen för utanför fönstret hade busschafören redan börjat kasta ut vår packning på trottoarkanten. Mackay gjorde sådeles inte ett storslaget intryck på oss svenskar, det var inte direkt en "Stad serverad på silverbricka, framsträckt som gåva." Försök komma på var det underbara citatet  kommer ifrån people.

Det är Ebbas tur att skriva inlägg men hon är seg. Så här får ni fyra fina bilder från min mobil så länge:

Hej alla! Vi har inte blivit uppätna av  krokodiler (vi skulle dock kunna blivit eftersom vi såg en idag när bussen pajjade, men det är en annan historia.)

Tjena dar hemma! Nu sitter vi pa en turistinfokub med gratis internet. Tyvarr gor detta att vi fortfarande inte kan dela med oss av vara fantastiska bilder, hoppas ni inte tar illa upp. Idag var vi ute i barriarrevet och dok, jag, Ebba, Emma, Cissi och hennes kompis Rebecka (exklusivt sallskap, nyanland fran det fjarran landet Sverige, vilken lyx).
Att dyka var verkligen mycket battre an jag trodde det skulle va. Det borjade inte jattefantastiskt. Ebba var lite orolig infor dyket i och med hennes oroperationer och jag blev sjosjuk och spydde hehe. Men sa kom vi fram med baten till vart fortsa stopp och borjade smatt med att snorkla. Lite laskigt tyckte jag att ha reven sa nara inpa sig, i alla fall innan man fick in tekniken med simfotterna och allt. Men det blev ju battre. "Det har ar det coolaste nagonsin" tyckte Ebba. Sen var det var tur att dyka. Var guide verkade lite stressad nar han skulle visa oss hur man blaste ut vattnet ur cyklpoen och lite sant man behovde veta, vi fick simma runt med honom en stund och sen ga upp. Vi sag inte sa mycket och barriarrevet var lite gratt sa jag tyckte fortfarande inte att det var fantastiskt, men helt ok. De andra tyckte det var fantastiskt. "Det har ar det coolaste nagonsin" sa Ebba igen och vi bokade ett till dyk till eftermiddagen. Baten akte vidare och pa det tredje och sista stallet fick vi simma mer sjalvstandigt. Det dyket var coolt. Vi kom nara storre rev langre ner, fler fiskar, beskadade barriarrevsstold pa nara hall (en kille med sax samlade noga utvalda delar i sin tygpase) och klappade en stor skoldpadda. "Sa sjukt coolt" sa vi alla. Sen snorklade Ebba bortom barriarrevskanten och jag blev radd for hajarna (tank stupet i borjan av hitta nemo).
Nu ar vi lite mora och planerar en val efterlangtad tvatt! Antligen! Forsta riktiga sedan vi kom till landet, sa ni kan ju bara tanka er.
Ha det! /Emilia

Nu ar vi i Cairns. Himla bra stad tankte vi, skona manniskor, massa backpacers och billig mat. Men icke sa och vi ar lite besvikna.
Imorrn ska vi dyka i barriarrevet iaf, fest! Vi forsoker ocksa hitta ett nytt stalle att wwoofa pa, vilket ar svart. Farmare i norra Australien verkar antingen bara ta 1-2 wwoofare at gangen eller vara nudister, ingenting for oss. Men det ska vi losa pa nagat satt anda.
Vi ska stanna i Cairns till pa sondag, sa staden har fortfarande en chans att vaxa i mina ogon. Hoppas den gor det, trakigt annars lix.
Melbourne daremot var himlans bra.
Som sagt, dyka imorgon blir fest, nu ska vi kaka hejda /Emilia

Tack vare facebook är det otroligt svårt att missa att det har kommit snö i sverige och det bombas också med statusuppdateringar om adventsfika, lussebullar och glögg. Det här gjorde vi igår:

Igar var vi ute pa lite nattliga aventyr i Melbourne for forsta gangen. Efter ungerfar 45 minuters promenad, tjuvklattrande over staket for att kissa, och lite allman forvirring, kom vi till slut fram till den beryktade bargatan "brunswick street". Val dar gick vi in pa en helskon bar med American tema, och dar fick jag antligen min efterlangtade Pina Colada som jag har tranat efter anda sedan da jag inte fick den i Sydney. Men till min stora besvikelse var den inte alls graddig, come on! Vad ar en Pina Colada utan gradde, jo, ungefar som Emma och jag i Australien utan vara hoddies. (valdigt valdigt valdigt valandvanda vid detta laget)
Kvallen fortskred och vi gled in pa en bar med ett liveband, helt sjuka, men oj vad galet bra dom var. Vi stod och studsade runt anda tills dom hade spelat den sa kallade sista laten typ fem ganger. Efter konserten fick jag for mig att jag skulle uttrycka min beundran pa nagot satt, sa jag gick fram till den otroligt fetcoola frontsangerskan och kramade henne och sa "I think you're very good, and I'm from Sweden." Vet inte riktigt hur hon tog det, men att domma pa hennes ansiktsuttryck blev hon glad. Varfor skulle jag promt saga att jag var fran sverige forresten? seriost!
Festen forstatte och vi blev pekade at en annan gata dar tydligen "the real party" var pa. Saklart hittade vi inte riktigt, men det vi hittade var anda lite battre. Vi hittade namligen tva musiker sittandes pa ett tak med utsikt over Melbourne sjungandes och vindrikandes. Lite creepy borjade det dock, vi gick namligen helt oskyldigt pa gatan nedanfor da vi hor "We see you", och efter alla skrackisar pa farmen blev vi lite radda. Men som tur var tog Emilia tjuren i hornen och skrek "can we join you guys?". Tror dom blev lite paffa men efter nagra minuter kom en av dom ner och hamtade oss. Resten av natten spenderades alltsa pa taket med utsikt over det fantastiska Melbourne, dom spelade och vi lyssnade, och vi var, och forblir ocksa idag, lyckliga!
/Ebba 

Hej alla, vi lever, ifall ni borjar tvivla. Vi har bara inte haft internet pa hostellet. Och sen har vi varit pa roadtrip!

Vi har namligen akt pa Great Ocean Road. GOR ar en lang kustvag nara Melbourne ut vasterut pa 250 km. Sa vi fyra hyrde en campervan i tisdags, en helt fantastisk bil faktiskt som ni ser i bakgrunden pa bilden ovan, och sen sa kom vi tillbaka igar. Tva natters camping blev det alltsa och det hela var mycket kul!
Ni kanske undrar vem den fjarde pa bilden ar? Outsidern ar Cissi, som vi roligt nog hittade pa vag till tagstationen nar vi skulle aka fran Sydney. Sa vi hangde en timme med henne i Hyde Park, eftersom hon vantade pa en van och vi vantade pa vart tag, och sen traffades vi har nar vi kom till Melbourne. Det ar enkelt att skaffa nya vanner nar man ar ute och reser :)
Den forsta timmen med bilden var jag livradd. Bilen lat (later) som en motorbat, vi fick hela tiden paminna varandra om att halla vanster och det gick inte att lagga i 3ans eller 5ans vaxel. Men efter ett tag fick vi in snitsen och det var bara roligt. Langst hela vagen lag det beach efter beach, helt tomma pa folk och med turkost vatten, och alla kustvyer var underbart fina. Vi fick aven se koalor, sjukt sota klumpar som satt mellan tva tradgrenar. Lite minus med resan var att det var sjukt kallt pa natten, forsta natten trodde jag att jag skulle frysa ihjal och da hade jag tre leggings och tre trojor pa mig... Vart gasolkok lyckades aven spranga sig sjalva under sista middagen, men turligt nog var ingen i narheten och middag hann blev klar anda (vilket var tur for emilia hade brutit ihop annars.)

(Ville hangde i framrutan hela resan och var nojd. Bilderna ar Cissis.)
Kul grej hur som helst! Nu efter en lang natts somn ar vi pigga pa att utforska sjalva Melbourne, som vi hittills gillar mycket!
Pusshej Emma

Sitter nu uppe och väntar på att få åka till tågstationen och ta natt-tåget till melbourne! känns lite sorgligt att lämna alla snälla manniskor här på farmen men himla kul att fara vidare mot nya äventyr.

Hej alla,
Idag ösregnar det, vilket egentligen är bra eftersom vattnet tog slut igår, men det var dåligt eftersom vi skulle måla och det är lite drygt att göra när det regnar. Igår byggde vi hönshus och även grunden till en midsommarstång, för på fredag ska vi nämligen visa australienarna hur vi firar midsommar! Så vi ska ha en liten fest och har visat dom det här klippet som inspiration. Det kommer förhoppningsvis bli askul.

Hej vänner och kära.

Tankta bara beratta att vi ar framme pa farmen. Vi har inte borjat jobba an men det verkar bra, har kan vi hanga ett tag. Det var visst en stor farm, 5.3 km2 tror vi. Hejda /Emilia och Emma

Okej, britterna var trevliga och efter lite öl erkände dom också att de bara sett en kackerlacka på rummet, och det var väldigt länge sen (dom har bott här i ett par månader.) Det känns bra.